Nu kör vi igång igen, semestern är slut!
Ja, inte bara semestern, även jag är slut. Här sitter jag med en ritning och försöker begripa hur frontluckan på diskmaskinen ska monteras.
Men Lasse kämpar på. Här har han lyckats koppla in vatten och avlopp. Kan synas som en enkel operation, men i detta projekt är inget enkelt. Vatten och avlopp kommer upp ur golvet c:a en halvmeter till vänster, så både vattenledningarna och avloppet går en halvmeter under sockeln, vilket tyvärr inte syns på bilden. Efter att i fyra månader hämtat vatten inne på toa, och haft handfatet som utslagsho så känns det extremt lyxigt att plötsligt ha rinnande vatten i köket, och dessutom avlopp också. Man måste renovera köket då och då för att upptäcka hur lyxiga dessa små trivialiteter faktiskt är!
|
Naturligtvis skjuter kontakten till diskmaskinen ut lite för mycket, så att vi inte kan skjuta den ända in till väggen. Det betyder att diskmaskinsluckan inte kommer att gå i linje med ugnsluckan. Det skiljer på 5-6 mm. Vi diskuterar om dessa millimetrar är värda besväret att ta bort kontakten, karva bort gipset och fälla in den. Lasse åtar sig besväret!
|
Nya vindar blåser, och köksfläkten får ett lyft
Nu går allt med en rasande fart, köksfläkten åker upp i ett huj och kopplas in. Vad som inte framgår av bilderna är att vi följer ritningen, men det är något som inte stämmer eftersom fläkten sitter förskjuten i förhållande till spisen. Fläktfirandet avbryts brutalt och fläkten åker ner, fästena flyttas och fläkten åker upp igen. Slutet gott allting gott.
Det mystiska krysset....
Kanske du har funderat på det mystiska krysset i golvet, gjort med maskeringstejp, som har varit synligt på ett antal bilder.
Är det för att markera att det ligger en hund begraven?
Måhända det är ett uttryck för vår religion, den relativt okända Tejpa-tron, en fästlig religion?
Nej, anledningen är mycket tråkigare än så. När hela golvet var lagt, och jag hasade runt i yster dans över att ha ett nytt golv, så fastnade min strumpa i något litet och illasinnat. Det var ett litet hörn som stack upp sitt fula tryne, inte mycket, men tillräckligt för att man ska fastna med strumpan. I ett annat land, där man alltid har skor inomhus, hade detta inte varit något problem. Men nu är det inte ett annat land, utan strumpläste-landet, och då blir det ett problem. Man vill ju inte att gästerna ska slita sönder sina 400:- NK-strumpor för att vi haft fel läggning. Ja, av golvet alltså, inget annat! Men finns det hjärterum så finns det stjärterum, dvs det finns en lösning på alla problem. Vi gläggade så mycket lim vi kunde runt den elaka flagan och gjorde en stämp. Micke tog naturligtvis tillfället i akt till lite erotisk poledancing, vilket ingen fattade, alla trodde att han drabbats av svår yrsel och måste hålla sig i stämpen....
Är det för att markera att det ligger en hund begraven?
Måhända det är ett uttryck för vår religion, den relativt okända Tejpa-tron, en fästlig religion?
Nej, anledningen är mycket tråkigare än så. När hela golvet var lagt, och jag hasade runt i yster dans över att ha ett nytt golv, så fastnade min strumpa i något litet och illasinnat. Det var ett litet hörn som stack upp sitt fula tryne, inte mycket, men tillräckligt för att man ska fastna med strumpan. I ett annat land, där man alltid har skor inomhus, hade detta inte varit något problem. Men nu är det inte ett annat land, utan strumpläste-landet, och då blir det ett problem. Man vill ju inte att gästerna ska slita sönder sina 400:- NK-strumpor för att vi haft fel läggning. Ja, av golvet alltså, inget annat! Men finns det hjärterum så finns det stjärterum, dvs det finns en lösning på alla problem. Vi gläggade så mycket lim vi kunde runt den elaka flagan och gjorde en stämp. Micke tog naturligtvis tillfället i akt till lite erotisk poledancing, vilket ingen fattade, alla trodde att han drabbats av svår yrsel och måste hålla sig i stämpen....
Efter dansfadäsen kröp Micke raskt in i hörnskåpet och började montera inredningen. Visste du att man nästan måste vara raketforskare för att montera en skåpkarusell?
Jomän, så är det. Micke har varit pilot, så det är nära nog, vilket betyder att han fick ihop det. Ungarna blev dock lite besvikna när de fattade att just det här lilla trista skåpet var ett karusellskåp. Jag vet inte vad de trodde, men det lät som de förväntat sig något roligare. |
Håll med om att det börjar likna något?
Åsså ut å mura igen...
En vanlig småtrist, regnig, mörk vardagkväll tittar Jeppe över, och kastar upp ytterligare några varv tegel. Det är ett pillrande och pickande att få stenarna att smälta in med de gamla.
Åsså ut och mura igen...
Idag kom Jeppe medan dagsljuset fortfarande dröjde sig kvar. Nu började vi knacka på tegelstenarna för att forma dem runt ventilationsröret. Hur svårt är det på en skala? Jättesvårt! Inuti stenarna är det ju en massa hål som styr sprickan helt andra vägar än vad du tänkt. Tricket är att ha tålamod, och knacka till formen efter markeringen en tiondels millimeter i taget. Känslorna är blandade, det känns manligt att sitta med en murarhammare och knacka sten, men när man ska slå lika hårt som man smeker en hamster försvinner en del av det manliga. Nåja, det blir ju bra vilket är huvudsaken. Se stenen på bilden under, se hur fint dess rundade form sammansmälter med det runda röret, man kan tro att de levererades i ett stycke !
Det sägs att det är bättre att tända ett ljus istället för att förbanna mörkret, men det förbannade mörkret kommer ju ändå. Vi bryter för ikväll, det är inte kul att jobba i mörker. Dessutom ringer Jeppes klocka 04:20 varje morgon så längre än till 04:00 kan vi inte köra eftersom han har nästan 20 minuter att åka hem också...
|
Åsså ut å mura igen..
Hoppsan, nu är snart dörröppningen klar, och det är dags att börja pilla med fönstret. Jag åtar mig att knacka bort halvstenarna. Det är ett fruktansvärt jobb. På samma tid som Jeppe borrade och knackade bort alla halvstenar i dörren så har jag fått bort två. Men plötsligt får jag en snilleblixt! Detta är ju ett uppdrag för min Parkside. Den STORA borrhammaren som jag impulsköpte på Lidl för många år sedan. Den är mer eller mindre oanvänd, det är liksom inte det första verktyget man tänker på när man ska hänga upp en tavla. Men detta, att pulvrisera tegelsten och fog, det är ett uppdrag för..
" my name is Parkside, Rolf Parkside "
" my name is Parkside, Rolf Parkside "
Detta är ett jobb för fåordiga kärva män från Västernorrland...
Under projektets gång har jag funderat över min roll. Vad är jag bra på, vad är jag mindre bra på? Det känns nu som jag hittat en roll som passar mig, och där jag verkligen gör nytta, eller iallafall minst skada:
- Jag dricker kaffe..Massor med kaffe. Dessutom kommer jag med alternativa och i mina ögon fiffiga och fantasifulla förslag hur man skulle kunna göra istället. Ännu har inget av mina förslag vunnit gehör, men jag tror verkligen att om någon vågade prova någon gång så skulle de bli förvånade och inse vilket geni som bor i denna anspråkslösa person.
Nackdelen med min talang (kaffedrickande) är att efter arbetspasset ligger jag vaken till kl fyra, med ögon som står ut så mycket så att de snuddar vid sänglampan.
Ungefär när Jeppes klocka ringer 04:20 så somnar jag..
- Jag dricker kaffe..Massor med kaffe. Dessutom kommer jag med alternativa och i mina ögon fiffiga och fantasifulla förslag hur man skulle kunna göra istället. Ännu har inget av mina förslag vunnit gehör, men jag tror verkligen att om någon vågade prova någon gång så skulle de bli förvånade och inse vilket geni som bor i denna anspråkslösa person.
Nackdelen med min talang (kaffedrickande) är att efter arbetspasset ligger jag vaken till kl fyra, med ögon som står ut så mycket så att de snuddar vid sänglampan.
Ungefär när Jeppes klocka ringer 04:20 så somnar jag..
Åsså in igen...
Den stora utdragbara lådan med sopsorteringskärlen, (ej med på bild) är vi jättenöjda med, om det inte vore för att den är lite svajig. Som du ser på bilden om du tar ett förstoringsglas så är det två stora luckor som är ihopskruvade med två spikplåtar. Köksleverantören själv är inte helt nöjd med denna lösning, men folk vill ha det såhär. Han kommer snart att lansera en lucka som är fräst som två luckor, och då slipper man svajet mellan luckorna. Men jag tyckte att det svajade i fästet också. Denna jättelucka sitter ju bara med två fästen längst ned, så det är klart att det blir lite svaj. Men i fredags kom jag på en idé..Kapade plattjärn, bockade, primade och sprutade på silverfärg, sedan var det bara att borra hål och skruva fast. Snyggt och stadigt. Den övre lådan funkar utan att järnen hindrar.
Åsså ut och mura igen....
Tisdagen den 1 september anno 2009 kommer att gå till historien som den dag då den sista tegelstenen murades fast. Kanske inte ett stort ögonblick för människan, men ett stort ögonblick för oss. Nu återstår att syratvätta fasaden för att få bort allt bruk som ligger som en grå hinna över gamla dörröppningen, men det blir ett senare kapitel. På bilden har Jeppe fem stenar kvar, varav tre ska upp under fönstret, sedan är det klart.
Med en beslutsam min, och med en fast men varsam hand, knackas den sista stenen på plats. Ett ganska tidsödande projekt kan nu bockas av. När bruket har torkat ska jag kapa till ett fönsterbleck och montera det innan höststormarna börjar vina. Bra tajming hade vi också, för om en vecka åker familjen Jeppe till Thailand, I TRE VECKOR ! Men jag är inte ett dugg avundsjuk för jag ska montera handtag på lådorna, och sätta socklar och golvlister och taklister och byta de tre återstående köksfönstren så skrattar bäst som skrattar sist! HA HA HA!
Han kan gott ligga med sin fesljumma Singha i hettan och ångra sig! |